Svensk Cyklings ordförande Klas Elm har skrivit ett debattinlägg om varför det är så viktigt att barn får cykla till skolan. Läs hans inlägg nedan och lämna sen gärna en kommentar med dina synpunkter.

Svenska barn behöver röra på sig mer. Det är huvudskälet till att Svensk Cykling i dagarna trampar igång en stor skolsatsning, Cykelhjältarna, för landets fjärdeklassare. Att inte fastna i en stillasittande livsstil redan som skolbarn borde vara en prioriterad fråga för skola, föräldrar och samhälle. Länge var cykling till och från skolan ett smart och naturligt sätt för barn att få en daglig dos motion. Men något oroväckande har skett.

Slentrianmässigt skjutsas barn till skolor i onödan. Lika illa är det faktum att många skolor förbjuder eleverna att cykla till skolan. Anledningen sägs vara den ofta mycket dåliga trafiksituation som finns runt Sveriges skolor.

Vi anser att problembilden är rätt, men lösningen fel. Omsorgen om föräldrarnas möjlighet att skjutsa barnen ända in på skolknuten väger tydligen tyngre än barnens möjlighet till en bra och aktiv start på dagen.

Danska forskare har funnit att barn som cyklar till skolan rör sig mer under hela dagen. Man vet inte säkert varför så är fallet, men en tes är att den förändrade blodsockerhalten i och med cyklingen på morgonen gör eleverna lugnare och mer uppmärksamma under lektionerna och sedan naturligt mer aktiva under rasterna. Detta leder automatiskt också till bättre skolresultat.

De danska studierna visade också att de barn som cyklade till skolan hade 10 procent bättre kondition än övriga barn. Och det kan vara en viktig skillnad. På en femgradig nivåskala löpte barnen med lägst kondition 150 procent större risk för samlade riskfaktorer som hjärt- och kärlsjukdomar och diabetes. Medelgruppen löpte 30 procent större risk. Den förbättrade konditionen som cykling till skolan ger, flyttar upp barnen till en bättre nivå och minskar därmed riskerna för välfärdssjukdomar.

När man jämför vardagscykling med organiserad idrott står sig cykling också mycket bra. Ett barn som har fyra kilometer till skolan får bättre kondition uppe på cykeln än om hon/han spelar fotboll två gånger i veckan.

I maj är det premiär för Svensk Cyklings skolprojekt Cykelhjältarna. Målet med projektet är att få fjärdeklassare i hela landet att cykla mer – för hälsan men också för miljön. Att få in motion på ett naturligt sätt i vardagen. Vi tror att det är en helt nödvändig satsning, med tanke på det stillasittande samhälle som våra barn fostras in i.

Det är dags att ta hand om morgondagens vuxna – innan det är för sent.

Klas Elm
ordförande Svensk Cykling

Svensk Cyklings ordförande Klas Elm har skrivit ett debattinlägg om varför det är så viktigt att samhället satsar på cykling. Läs hans inlägg nedan och lämna sen gärna en kommentar med dina synpunkter.

Nollvisionen i trafiken är populism – cykling kan rädda fler liv

I Sverige dör nästan 400 personer i trafiken varje år. Varje dödsfall är en tragedi. En fin vision är att radera ut dessa siffror helt – den så kallade nollvisionen. Det vore givetvis bra. Men att omkomma i trafiken är inte det enda sättet att möta en för tidig död. Långt fler än 400 personer dör varje år av så kallade välfärdssjukdomar. Här är den enskilt största riskfaktorn en stillasittande livsstil. Till exempel genom att man väljer bilen framför cykeln. Varför så ensidigt fokusera på nollvisionen när ökad cykling kan rädda många fler liv? Anar man kanske till och med en slags populism i vurmandet för biltrafik?

Vi vet i dag att den relativa risken att dö i förtid är 40 procent högre för människor med en passiv livsstil. Därför bör beslutsfattare, om de verkligen vill rädda liv, satsa på att få oss aktiva. Bort från den stillasittande livsstil som många av oss har.

I dag görs tio procent av alla korta resor i Sverige på cykel. Om andelen cyklister skulle öka till 15 procent, skulle drygt 1 200 människor räddas från en för tidig död. Det är tre gånger fler än de som årligen dör i trafiken. Matematiken är enkel men bygger på avancerade studier och forskning, bland annat från Danmark. Med ökad cykling undviks onödiga dödsfall – och anhörigas lidande.

En ökning på fem procentenheter, som i exemplet ovan, är ingen fantasisiffra. I vårt grannland Danmark cyklar dubbelt så många jämfört med Sverige. I Malmö görs redan i dag 25 procent av alla korta resor på cykel. I såväl Köpenhamn som i Amsterdam ligger den siffran på nästan 50! 15 procent, och 1 200 räddade liv, borde alltså vara fullt möjligt i Sverige.

Krasst sett sparar samhället dessutom mycket pengar på ökad cykling. WHO har tagit fram redskap för att beräkna samhällsnyttan med satsningar på cykling. Forskarnas mest försiktiga säkerställda beräkningar visar att samhällsnyttan är tre till fem gånger investeringen. För att inte riskera kritik för uppblåsta siffror räknar forskarna bara på kostnader för förtidig död och alltså inte på de långt större kostnaderna för sjukvård. Skeptikern tror kanske då att riskerna med att cykla inte är inräknade. Det är de, men däremot är riskerna mycket små. Och ju fler som cyklar, desto mindre blir de. I Odense i Danmark har man satsat hårt på ökad cykling. På fem år ökade cyklingen med 20 procent, samtidigt som antalet olyckor under samma period minskade med 20 procent.

Den svenska regeringen lyfte i våras fram behovet av ett tydligt folkhälsoperspektiv i de transportpolitiska målen. Tyvärr riskerar dessa mål att stanna vid fina ord. Lovvärda ambitioner ekar tomt om de inte följs av resurser och konkreta beslut. Redan idag cyklar cirka 10 procent av svenskarna, men när staten satsar resurser tilldelas cyklingen mindre än 1 procent.

Forskningen visar alltså att de mest försiktiga kalkylerna ger mellan tre till fem kronor tillbaka på varje krona satsad på ökad cykling. Vilka andra trafiksatsningar kan visa motsvarande siffror?

Klas Elm
ordförande Svensk Cykling

Efter många års klagan på att det aldrig är riktig vinter i södra Sverige har vi nu fått så vi tiger. Nu kan även sörlänningar förbereda sig bra för Vasalopp och Vikingaränn – eller bara ta på skidor eller skridskor på helgen för en lite tur med barnen i all enkelhet. Fotbollsplanerna är spolade och ungar och vuxna är ute och åker på helgerna – härligt!

Men som Karolinska Institutets forskare konstaterar: om man ser till folkhälsan ställer snön till problem.
För även om det är positivt att svenskarna kan vintersporta enklare, är den dagliga vardagsmotionen viktigare för att hålla samhällets kostnader för bristande folkhälsa nere.

Maria Wikland på KI säger att det är viktigare att svenskarna cyklar till jobbet/skolan, som alternativ till en passiv transport som bil eller buss, än helgens skidtur. Att kommunerna satsar på att hålla cykelvägarna plogade är med andra ord viktigare än skidspår (även om man helst skulle önska sig bägge).

För det går utmärkt att cykla på vintern. Om man tänker till lite på klädseln och däcken så funkar det fint. Min egen cykelväg (11 km) in till Stockholm city sköts utmärkt av snöröjarna. Och under de senaste dagarnas kollektivtrafikkaos, då det verkar som att ALLA stockholmare väljer bilen istället, cyklar man förbi stillastående bilköer med ett leende på läpparna under balaklavan.

Cyklar också du under vintern?

Hälsningar,
Klas Elm, ordförande Svensk Cykling

På torsdag presenterar Klas Elm, ordförande på Svensk Cykling, vem som vunnit Svensk Cyklings politikerpris 2010. Priset delas ut till den politiker som bäst lyft fram cyklingens positiva effekter det senaste året. Detta sker på torsdag den 21 januari klockan 16 på Mynttorget vid ledamotshuset, Stockholm. Kom gärna förbi och prata en stund med en riktigt cykelhjälte.

Men än så länge är cykelhjälten, vinnaren av Svensk Cyklings politikerpris 2010, hemlig. Spekulationerna har dock redan börjat.

Nu är det upp till dig att gissa hej vilt. Vem tror du vinner politikerpriset 2010? Och har du möjlighet att kika förbi på torsdag? Vore trevligt. Förutom vinnaren själv kommer även Klas Elm finnas på plats.