Etikettarkiv: Klas Elm

10 oktober, 2011, av Adam

Faran av cykling – och att INTE cykla

Häromveckan skrev Klas Elm på Newsmill om sin syn på när medierna skapar en överdriven bild av farorna med cykling. Därefter har det publicerats en strid ström av intressanta cykelrelaterade artiklar på det populära debattforumet, vilket vi givetvis uppmuntrar och berättar om.

I helgen kunde vi läsa året-runt-cyklisten Magnus Orests inlägg om att polisen måste börja övervaka cykelfälten så att de hålls fria för cyklisterna. Tillgängligheten är ett stort problem, det är tydligt i städerna där cyklandet ökat kraftigt. Om det ska avsättas polisresurser för övervakning kan diskuteras, däremot är det en stor kommunikativ utmaning att bygga en kultur där cykelbanornas framkomlighet ges större prioritet i folks medvetanden.

Ett liknande tema finns i Karin Svensson Smiths inlägg på Newsmill från förra veckan, där hon tar upp farthinden för cykeltrafiken. Hon påpekar att det är smidigheten för cykeltrafik i relation till motsvarande för bilen som är den avgörande faktorn för att pendlare ska ändra vanor. På Cykelsmart tror vi det ligger en hel del i det, och vi kommer att ha lite extra koll på de frågorna här framöver.

Avslutningsvis tipsar vi gärna om den oförtröttlige cykelförkämpen Bo Dellensten som också på Newsmill, under rubriken ”Daglig bilkörning ett hot mot din hälsa” drar en lans för cykling ur et tfolkhälsoperspektiv. Bo förordar varningstexter på bilar á la tobaksvaror, mycket underhållande och tänkvärt på vår ära!

29 september, 2011, av Adam

Klas Elm på Newsmill idag: Medier sprider cykelmyter.

Svensk Cyklings talesman Klas Elm tar bladet från mun i dagens Newsmill, vi kan bara allra ödmjukast rekommendera läsning här.

22 september, 2011, av Adam

…och idag skrivs det om höstcykling.

Svensk Cykling och dess talesman Klas Elm är idag i en tidning nära dig. Vi ska inte länka till alla, eftersom så många valt att publicera TT:s nyhet, så vi nöjer oss med att konstatera att såväl Dagens Nyheter, Göteborgs-Posten, och Velo skriver om det glada faktum att allt fller cyklar i höstmörkret. Ja okej då, även Länstidningen i Östersund.

28 juni, 2011, av Petter

Åter tveksamma slutsatser om forskning kring cyklande barn

”Cyklande barn en stor fara”. ”Inte mogna att cykla själva”

Det är rubriker vi vant oss vid. Men är det verkligen så? Jag ska redan här slå fast att jag inte läst forskningsrapporten, utan endast artikeln i Läkartidningen.

Det vi ser framför oss är cyklande små barn som blir mosade av bilar och lastbilar. Studerar man denna nya forskning kan man dock läsa att under de nio år studien gjordes skadades 28 cyklande barn av fyrhjuligt fordon medan 163 barn skadades när de satt i bilen! Och av de gående barnen blev 48 barn påkörda varav två på det allra mest tragiska sätt. Ett spädbarn avled efter det blivit påkörd av en rattfull och 12-årig flicka dog efter att ha blivit påkörd av en personbil.

Så hur kommer det sig att rubriken sätts till faror med cyklande barn? Inget sägs iofs i rapporteringen om totala mängden resor gjorda av barn under perioden. Men de 75 procent skadade handlar alltså om barn som cyklar omkull. Enligt VTI är dåligt underhåll och drift den största orsaken till singelolyckor på cykel. Men sen är barn kanske också mer riskbenägna än vuxna, det trixas och testas gränser. Och till slut går man över gränsen. Det är nog så att barn cyklar omkull ibland…

Alla olyckor är tragiska – och skadade barn i synnerhet. Men även larmrapporter måste granskas. Den forskning som de flesta refererar till när det gäller ”trafikmognad” av barn, skrevs i slutet av 60-talet av en forskare född 1908, Stina Sandels. Läser man den känner man att tiden gått. Den studie som nu diskuteras utgår från faktiska olyckor. Det är utmärkt. Statistiken på området har varit eftersatt i många, många år. Frågan är bara om det är rätt slutsatser som dras av studien?

Men är det inte farligt att cykla oavsett ålder? Nej, det är farligare att inte cykla. Riskerna med ett stillasittande liv är större än skaderisken på cykel. Och mycket kan göras för att öka säkerheten för cyklister. Satsning på säker infrastruktur (bygga cykelvägar) är en sak, men sänkt generell hastighet för bilar är nog den enskilt viktigast.

Klas Elm,
ordförande Svensk Cykling

28 januari, 2011, av Petter

Cykling räddar liv

Omarbetad debattartikel av Klas Elm, ordförande Svensk Cykling, och Erik Sandblom, cykelbloggare:

Sverige är ett väldigt säkert land att cykla i. Men det finns ett land som är ännu säkrare, och det är Nederländerna. Paradoxalt nog är inte säkerheten högsta prioritet i Nederländerna. Istället drar man nytta av sambandet mellan ökad cykling och ökad säkerhet. Nederländerna har mest cykling i västvärlden.

Ju fler som cyklar, desto lägre blir olycksfrekvensen. Det visar forskning om fenomenet ”safety in numbers”. I Odense i Danmark har man satsat hårt på cykling. På fem år ökade cyklingen med 20 procent, samtidigt som antalet olyckor minskade med 20 procent. Samma fenomen har observerats i Portland och New York i USA.

Antalet cyklister som skadar sig allvarligt i trafiken sjunker kraftigt i Sverige. Statistiken talar sitt tydliga språk: 302 cyklister skadade sig allvarligt i trafiken under förra året. 1990 låg den siffran på 772. Minskningen är alltså mer än 60 procent.

Endast tre län visar på fler svårt skadade cyklister 2009 jämfört med 1990. Stockholm är ett av dessa län, med noteringen 68 svårt skadade cyklister i trafiken 2009, knappt 10 procent fler än året 1990. Till detta ska dock noteras att antalet cyklister ökat med över 80 procent samma period. Andelen svårt skadade i relation till antalet cyklister är alltså relativt sett en stor minskning – safety in numbers.

Förra året omkom 20 cyklister i trafiken, vilket kan jämföras med 68 1990. En minskning på drygt 70 procent. De flesta omkomna cyklister dör alltjämt i kollision med motorfordon, men när det gäller skadade cyklister är singelolyckor vanligast. Den tyngsta faktorn i dessa skadefall är enligt forskningsinstitutet VTI brister i underlaget och dålig drift av cykelvägarna. Is, snö, lösgrus, sprickor i asfalten, kanter och fasta föremål som lyktstolpar på cykelbanorna anges som vanliga orsaker till singelolyckor.

Alla vet att cykling är hälsosamt, och forskning från Danmark och Nederländerna visar att hälsoeffekten är mycket större än skaderisken. Cyklister lever längre helt enkelt. Termen ”oskyddad trafikant”, som svenska myndigheter fortfarande använder, är därför lite missvisande. Det bästa sättet att skydda sig är att cykla eller gå mer – cyklister lever ju längre!

I dag görs tio procent av alla korta resor i Sverige på cykel. Om andelen cyklister skulle öka från 10 procent till 15 procent, skulle drygt 1 200 människor räddas från en för tidig död. Det är 3 gånger fler än de som årligen dör i trafiken och 60 gånger fler än dödade cyklister. Matematiken är enkel men bygger på avancerade studier och forskning, bland annat från Danmark.

Det behövs ett helhetsperspektiv i trafikpolitiken. Idag har vi nollvisionen som ensidigt riktar in sig på skadade och omkomna i trafiken. Miljarder satsas på att bygga förlåtande vägar för bilismen. Smulorna som blir över satsas på cykling. Varför så ensidigt fokusera på nollvisionen när ökad cykling kan rädda många fler liv? Den svenska regeringen lyfte i våras fram behovet av ett tydligt folkhälsoperspektiv i de transportpolitiska målen. Tyvärr riskerar detta att stanna vid fina ord. Lovvärda ambitioner ekar tomt om de inte följs av resurser och konkreta beslut.

Det vore intressant att höra Infrastrukturministern förklara hur regeringen tänker när den säger sig vilja öka cyklandet, men satsar mycket mindre än grannländerna Norge och Danmark, räknat per invånare. Särskilt allvarligt är att den del av den svenska satsningen på cykel som finns inom den nationella infrastrukturplanen är extremt liten under den första halvan av planperioden (2010-2015). Historien visar att när man kommer till andra hälften av perioden, har ofta resurserna redan använts till något annat – och skevheten än mer tydlig!

Klas Elm, Svensk Cykling
Erik Sandblom, cykelbloggare

20 januari, 2011, av Petter

Karin Svensson Smith – vinnare av politikerpriset

Förra året gick Svensk Cyklings politikerpris till göteborgaren Anneli Hulthén. I år är det skåningen och lundabon Karin Svensson Smith som får priset. ”Jag känner mig hedrad”, sa Karin och lovade att hon skulle gå vidare med arbetet att förbättra cyklingens villkor. Prisutdelningen ägde rum i går vid cykelinfarten till Lund från Malmö.

Svensk Cyklings politikerpris går varje år till den som politiker som bäst lyft fram cyklingens positiva effekter för folkhälsa, miljö och trafiksituation det senaste året. Klas Elm, ordförande på Svensk Cykling, tyckte att årets val var lätt.

– Karin är en cykelhjälte inom politiken. Ingen annan har under året som gått gjort så mycket för cyklingen som hon.

Under prisceremonin passade Karin på att presentera ett nytt förslag för cykelhighway mellan Lund och Malmö. Syftet är att göra det enklare och bekvämare att cykla mellan de två städerna.

Här är Svensk Cyklings motivering till sitt val av årets pristagare:
Karin Svensson Smith har under 2010 både som rikspolitiker och lokalpolitiker främjat cyklingen i såväl Sverige som Skåne. I uppdragen som riksdagsledamot och ledamot i riksdagens trafikutskott har hon lyft fram cyklingens värdefulla bidrag till god hälsa och bättre miljö. I debattartiklar, riksdagsmotioner samt frågor och interpellationer till statsråd har hon arbetat för klimatanpassade transporter, där cyklingen har en given plats.

Karin Svensson Smith – själv hängiven cyklist – har även genom sitt eget goda exempel i handling verkat för ökad cykling och bättre villkor för cyklister och cyklingen i Sverige.

Medier om prisutdelningen: DN, HD, Skånskan, Sydsvenskan.

09 september, 2010, av Petter

Cykelsnack i Radio Stockholm

Klockan 16.15 i eftermiddag kommer Klas Elm på Svensk Cykling att prata om cykelpolitiken i Stockholm. Det enda du behöver göra är att ratta in radiokanalen P4 Radio Stockholm. Eller så lyssnar du via nätet (klicka på ”Lyssna direkt”-knappen). Klockan 16.15, alltså.

Inom kort publicerar vi vår Stockholmsenkät här på Cykelsmart. Den påminner om riksenkäten som vi presenterat på bloggen, men fokuserar alltså på partierna i Stockholm och deras syn på cykling.

Vilka partier tror ni är cykelvänligast den här gången?

05 maj, 2010, av Petter

Klas Elm: ”Barn fostras till ett stillasittande liv – bryt trenden!”

Svensk Cyklings ordförande Klas Elm har skrivit ett debattinlägg om varför det är så viktigt att barn får cykla till skolan. Läs hans inlägg nedan och lämna sen gärna en kommentar med dina synpunkter.

Svenska barn behöver röra på sig mer. Det är huvudskälet till att Svensk Cykling i dagarna trampar igång en stor skolsatsning, Cykelhjältarna, för landets fjärdeklassare. Att inte fastna i en stillasittande livsstil redan som skolbarn borde vara en prioriterad fråga för skola, föräldrar och samhälle. Länge var cykling till och från skolan ett smart och naturligt sätt för barn att få en daglig dos motion. Men något oroväckande har skett.

Slentrianmässigt skjutsas barn till skolor i onödan. Lika illa är det faktum att många skolor förbjuder eleverna att cykla till skolan. Anledningen sägs vara den ofta mycket dåliga trafiksituation som finns runt Sveriges skolor.

Vi anser att problembilden är rätt, men lösningen fel. Omsorgen om föräldrarnas möjlighet att skjutsa barnen ända in på skolknuten väger tydligen tyngre än barnens möjlighet till en bra och aktiv start på dagen.

Danska forskare har funnit att barn som cyklar till skolan rör sig mer under hela dagen. Man vet inte säkert varför så är fallet, men en tes är att den förändrade blodsockerhalten i och med cyklingen på morgonen gör eleverna lugnare och mer uppmärksamma under lektionerna och sedan naturligt mer aktiva under rasterna. Detta leder automatiskt också till bättre skolresultat.

De danska studierna visade också att de barn som cyklade till skolan hade 10 procent bättre kondition än övriga barn. Och det kan vara en viktig skillnad. På en femgradig nivåskala löpte barnen med lägst kondition 150 procent större risk för samlade riskfaktorer som hjärt- och kärlsjukdomar och diabetes. Medelgruppen löpte 30 procent större risk. Den förbättrade konditionen som cykling till skolan ger, flyttar upp barnen till en bättre nivå och minskar därmed riskerna för välfärdssjukdomar.

När man jämför vardagscykling med organiserad idrott står sig cykling också mycket bra. Ett barn som har fyra kilometer till skolan får bättre kondition uppe på cykeln än om hon/han spelar fotboll två gånger i veckan.

I maj är det premiär för Svensk Cyklings skolprojekt Cykelhjältarna. Målet med projektet är att få fjärdeklassare i hela landet att cykla mer – för hälsan men också för miljön. Att få in motion på ett naturligt sätt i vardagen. Vi tror att det är en helt nödvändig satsning, med tanke på det stillasittande samhälle som våra barn fostras in i.

Det är dags att ta hand om morgondagens vuxna – innan det är för sent.

Klas Elm
ordförande Svensk Cykling

20 april, 2010, av Petter

Klas Elm: ”Nollvisionen i trafiken är populism – cykling kan rädda fler liv”

Svensk Cyklings ordförande Klas Elm har skrivit ett debattinlägg om varför det är så viktigt att samhället satsar på cykling. Läs hans inlägg nedan och lämna sen gärna en kommentar med dina synpunkter.

Nollvisionen i trafiken är populism – cykling kan rädda fler liv

I Sverige dör nästan 400 personer i trafiken varje år. Varje dödsfall är en tragedi. En fin vision är att radera ut dessa siffror helt – den så kallade nollvisionen. Det vore givetvis bra. Men att omkomma i trafiken är inte det enda sättet att möta en för tidig död. Långt fler än 400 personer dör varje år av så kallade välfärdssjukdomar. Här är den enskilt största riskfaktorn en stillasittande livsstil. Till exempel genom att man väljer bilen framför cykeln. Varför så ensidigt fokusera på nollvisionen när ökad cykling kan rädda många fler liv? Anar man kanske till och med en slags populism i vurmandet för biltrafik?

Vi vet i dag att den relativa risken att dö i förtid är 40 procent högre för människor med en passiv livsstil. Därför bör beslutsfattare, om de verkligen vill rädda liv, satsa på att få oss aktiva. Bort från den stillasittande livsstil som många av oss har.

I dag görs tio procent av alla korta resor i Sverige på cykel. Om andelen cyklister skulle öka till 15 procent, skulle drygt 1 200 människor räddas från en för tidig död. Det är tre gånger fler än de som årligen dör i trafiken. Matematiken är enkel men bygger på avancerade studier och forskning, bland annat från Danmark. Med ökad cykling undviks onödiga dödsfall – och anhörigas lidande.

En ökning på fem procentenheter, som i exemplet ovan, är ingen fantasisiffra. I vårt grannland Danmark cyklar dubbelt så många jämfört med Sverige. I Malmö görs redan i dag 25 procent av alla korta resor på cykel. I såväl Köpenhamn som i Amsterdam ligger den siffran på nästan 50! 15 procent, och 1 200 räddade liv, borde alltså vara fullt möjligt i Sverige.

Krasst sett sparar samhället dessutom mycket pengar på ökad cykling. WHO har tagit fram redskap för att beräkna samhällsnyttan med satsningar på cykling. Forskarnas mest försiktiga säkerställda beräkningar visar att samhällsnyttan är tre till fem gånger investeringen. För att inte riskera kritik för uppblåsta siffror räknar forskarna bara på kostnader för förtidig död och alltså inte på de långt större kostnaderna för sjukvård. Skeptikern tror kanske då att riskerna med att cykla inte är inräknade. Det är de, men däremot är riskerna mycket små. Och ju fler som cyklar, desto mindre blir de. I Odense i Danmark har man satsat hårt på ökad cykling. På fem år ökade cyklingen med 20 procent, samtidigt som antalet olyckor under samma period minskade med 20 procent.

Den svenska regeringen lyfte i våras fram behovet av ett tydligt folkhälsoperspektiv i de transportpolitiska målen. Tyvärr riskerar dessa mål att stanna vid fina ord. Lovvärda ambitioner ekar tomt om de inte följs av resurser och konkreta beslut. Redan idag cyklar cirka 10 procent av svenskarna, men när staten satsar resurser tilldelas cyklingen mindre än 1 procent.

Forskningen visar alltså att de mest försiktiga kalkylerna ger mellan tre till fem kronor tillbaka på varje krona satsad på ökad cykling. Vilka andra trafiksatsningar kan visa motsvarande siffror?

Klas Elm
ordförande Svensk Cykling

25 februari, 2010, av Petter

Mycket snö på gott och ont!

Efter många års klagan på att det aldrig är riktig vinter i södra Sverige har vi nu fått så vi tiger. Nu kan även sörlänningar förbereda sig bra för Vasalopp och Vikingaränn – eller bara ta på skidor eller skridskor på helgen för en lite tur med barnen i all enkelhet. Fotbollsplanerna är spolade och ungar och vuxna är ute och åker på helgerna – härligt!

Men som Karolinska Institutets forskare konstaterar: om man ser till folkhälsan ställer snön till problem.
För även om det är positivt att svenskarna kan vintersporta enklare, är den dagliga vardagsmotionen viktigare för att hålla samhällets kostnader för bristande folkhälsa nere.

Maria Wikland på KI säger att det är viktigare att svenskarna cyklar till jobbet/skolan, som alternativ till en passiv transport som bil eller buss, än helgens skidtur. Att kommunerna satsar på att hålla cykelvägarna plogade är med andra ord viktigare än skidspår (även om man helst skulle önska sig bägge).

För det går utmärkt att cykla på vintern. Om man tänker till lite på klädseln och däcken så funkar det fint. Min egen cykelväg (11 km) in till Stockholm city sköts utmärkt av snöröjarna. Och under de senaste dagarnas kollektivtrafikkaos, då det verkar som att ALLA stockholmare väljer bilen istället, cyklar man förbi stillastående bilköer med ett leende på läpparna under balaklavan.

Cyklar också du under vintern?

Hälsningar,
Klas Elm, ordförande Svensk Cykling