Svensk Cyklings ordförande Klas Elm har skrivit ett debattinlägg om varför det är så viktigt att barn får cykla till skolan. Läs hans inlägg nedan och lämna sen gärna en kommentar med dina synpunkter.
Svenska barn behöver röra på sig mer. Det är huvudskälet till att Svensk Cykling i dagarna trampar igång en stor skolsatsning, Cykelhjältarna, för landets fjärdeklassare. Att inte fastna i en stillasittande livsstil redan som skolbarn borde vara en prioriterad fråga för skola, föräldrar och samhälle. Länge var cykling till och från skolan ett smart och naturligt sätt för barn att få en daglig dos motion. Men något oroväckande har skett.
Slentrianmässigt skjutsas barn till skolor i onödan. Lika illa är det faktum att många skolor förbjuder eleverna att cykla till skolan. Anledningen sägs vara den ofta mycket dåliga trafiksituation som finns runt Sveriges skolor.
Vi anser att problembilden är rätt, men lösningen fel. Omsorgen om föräldrarnas möjlighet att skjutsa barnen ända in på skolknuten väger tydligen tyngre än barnens möjlighet till en bra och aktiv start på dagen.
Danska forskare har funnit att barn som cyklar till skolan rör sig mer under hela dagen. Man vet inte säkert varför så är fallet, men en tes är att den förändrade blodsockerhalten i och med cyklingen på morgonen gör eleverna lugnare och mer uppmärksamma under lektionerna och sedan naturligt mer aktiva under rasterna. Detta leder automatiskt också till bättre skolresultat.
De danska studierna visade också att de barn som cyklade till skolan hade 10 procent bättre kondition än övriga barn. Och det kan vara en viktig skillnad. På en femgradig nivåskala löpte barnen med lägst kondition 150 procent större risk för samlade riskfaktorer som hjärt- och kärlsjukdomar och diabetes. Medelgruppen löpte 30 procent större risk. Den förbättrade konditionen som cykling till skolan ger, flyttar upp barnen till en bättre nivå och minskar därmed riskerna för välfärdssjukdomar.
När man jämför vardagscykling med organiserad idrott står sig cykling också mycket bra. Ett barn som har fyra kilometer till skolan får bättre kondition uppe på cykeln än om hon/han spelar fotboll två gånger i veckan.
I maj är det premiär för Svensk Cyklings skolprojekt Cykelhjältarna. Målet med projektet är att få fjärdeklassare i hela landet att cykla mer – för hälsan men också för miljön. Att få in motion på ett naturligt sätt i vardagen. Vi tror att det är en helt nödvändig satsning, med tanke på det stillasittande samhälle som våra barn fostras in i.
Det är dags att ta hand om morgondagens vuxna – innan det är för sent.
Klas Elm
ordförande Svensk Cykling


[...] Läs resten av debattinlägget på Cykelsmart. [...]
Bra skrivet! Och lycka till!
I Åre by i Åre kommun där jag bor finns en enda fjuttig, kort cykelbana. politkerna pratar mycket om miljö men dom flesta föräldrar måste skjutsa sina barn till skolan som ligger mitt i byn och till olika aktiviteter pga den kaotiska trafiksituationen här. Sträckorna att förflytta sig är korta men livsfarliga.
Det går inte att cykla någonstans för vuxna heller utan att riskera livet efter E14 som går rakt genom dalen, utan väggren och 90 sträcka.
Lyft gärna fram skräckexemplet Åre som slår sig för bröstet som idrottskommun………Skandalöst tycker många som bor här.
Vi lyfter hela tiden fram goda exempel som ska tjäna som förebilder och exempel för andra. Men vi lyfter också fram riktiga skräckexempel.
Åre är intressant speciellt med tanke på hur mycket cykel FÖR TURISTER som lyfts fram i reklamen för Åre sommartid.
Tack för information och engagemang!
Klas Elm
Ordförande Svensk Cykling
Sverige blir ett alltmer cykelfientligt land alla cykelbansbyggen till trots. Problemet är den ständiga skräckpropagandan och det eviga tjatet om hjälmar. Samtidigt dras trafikundervisingen in och barn får aldrig lära sig grunderna i säker cykling. Det räcker med hjälm, tror man och sen ut med dem i trafiken. Men de kan ju inte cykla. Ingen har talat om för dem hur man bedömer risker och hur man agerar för att den där olyckan aldrig ska inträffa. Så onödigt att ramla av cykeln och skada sig bara för att väskremmen trasslat in sig i bakhjulet, när man kan montera en cykelkorg att lägga väskan i. Så onödigt att ramla av cykeln när man försökte köra upp på en trottoarkant och hjulet krängde sig när man borde veta att inte köra upp på kanter överhuvudtaget. Få en bildörr uppsmälld i ansiktet. Håll avstånd till parkerade bilar istället. Vurpa i nerförsbacke för att man bromsade med handbromsen när man borde veta att det är fotbromsen man använder i nerförsbackar.
Det är sådan kunskap som gått förlorad och därför sker onödiga olyckor och man tror cykling är farligt. När de äntligen får cykla till skolan tvingas de bära hjälm.
Cleo har rätt!
Det är påfallande hur ofta hjälmförespråkare berättar hur de räddades av hjälmen när de gjort klantiga saker som att köra upp på trottoarkanter, inte satt fast saker på pakethållaren ordentligt, eller inte använt en korg, kört alldeles för fort, osv.
På körkortsutbildningen lärde jag mig en enkel devis: ”En skicklig förare kan komma ur en knivig situation. Men en säker förare undviker kniviga situationer!” Det kunde man lära ut i skolorna. Folk väntar ju allt längre med körkort numera. Körkort är dyrt och många känner att de klarar sig med kollektivtrafik, cykling mm.