Gästbloggare Peter Lamming: Hälsan framför allt
Tänk att få sätta dig i en skön fåtölj, tända en cigg, sätta på lite musik, slå på ventilationen och vrida om startnyckeln. Köra åtta kilometer till jobbet och känna värmeslingorna i baken. Bäst är att vara ensam i bilen, ja, missförstå mig rätt nu: Frugan tar ju cykeln till jobbet. Det är åt andra hållet och samtidigt kan hon cykla förbi dagiset med lillan. Eftersom jag tjänar mer så blir det lätt så att hon också får hämta vårt barn på barnstugan och handla när ändå pedalerna är i gång, om man säger så. Oftast har hon gjort något riktigt gott till middag. Och hon hinner med tvätt och städning också. Hon är så pigg. Jag undrar var hon får all sin energi ifrån? Måste vara all träning genom cyklandet!
Själv är jag ofta trött – ”och grinig”, säger hustrun. Det är ju långa dagar. Ingen frisk luft. Ingen sol. Ingen motion. Och långa bilköer både på morron och på kvällen. Visst, säger du, det finns kollektivtrafik. Du hör ju på ordet! Kolchos, svett, fuktigt ylle och knuffar och jäkelskap. Det är klart, att man kan ju gå till jobbet eller cykla … Men näe! Jag har ju viktiga papper att ta med i portföljen.
En kollega på jobbet bor på samma gata som vi. Han brukar komma fram fortare än mig. Det är en riktig lustigkurre. Han har en väst på sig när han cyklar. På den står: BLI FET I BILKÖ. Och han verkar ha gott om energi för ofta ser jag honom ute och leker med sina barn, eller åker skidor med frugan. Och så är han också Friskisledare och brunbränd.
Nej, man skulle kanske ta och göra nått åt bilringarna. Ja inte dubbdäcken, men de runt midjan alltså! Jag läste att stillasittandet (bilen, kontoret, framför tv:n) är en riskfaktor minst lika farlig som rökningen. Snart har de väl tagit ifrån en allt roligt. Räcker det inte med att jag betalar bilskatt, trängselavgifter, drivmedel och avbetalningar? Varför ska man hyckla?
Tids nog får man cykla.
Peter Lamming
– informatör på YFA (Yrkesföreningar för Fysisk Aktivitet)
Etiketter: Gästbloggare, Peter Lamming
Dela med dig:
19 februari, 2010 kl 17:53
Bra jobbat… fast många bryr sig faktiskt om banala saker som frisyr, utseende och tillhörighet. Det tycker jag man ska utgå från.
http://www.copenhagencyclechic.com/2010/02/grey-coat.html
20 februari, 2010 kl 19:23
Jag cyklar dagligen till jobbet. Det blir 2 x 30 min varje arbetsdag. Tänker ofta att jag tar 2 x 30 min spinningpass om dagen. Alltså gratis spinningpass med skiftande miljöer på köpet. Detta räcker för mig för att hållas i gott skick (behöver inte gå på gym).
Om jag tog bil skulle min arbetsresa vara 2 x 20 min. Jag spenderar alltså 20 minuter extra tid dagligen för att jag cyklar. Det blir 1 timme 40 minuter i veckan.
Men då skulle jag vara tvungen att gå på gym (säg: spinning). Det skulle jag göra 3 gånger 1 timme i veckan. Men jag måste ju också köra bil till gymet: 3 gånger 2 x 20 min i veckan. Detta blir sammanlagt 5 timmar i veckan.
Vidare räknar jag ut att i och med att jag cyklar till jobbet och inte går på gym, sparar jag in 3 timmar 20 minuter varje vecka. För att inte tala om pengarna jag sparar in. Eller den koldioxid jag inte medverkar med.
26 februari, 2010 kl 10:38
[...] Läs hela inlägget. [...]
4 mars, 2010 kl 9:16
Bra skrivet! Ser personerna framför mig. Och tänker att det vora kul att jämföra de två kollegorna på jobbet, hur de fungerar och kan prestera där.
10 mars, 2010 kl 2:01
Är lite på samma linje som Erik… Sannolikheten att en hurtbulle med hjälm och reflexväst (med moraliserande text på) blir en stor idol-förebild som övertygar tveksamma bilister är låg. Hur lovvärt det än må vara.
10 mars, 2010 kl 14:31
Skönt med lite medhåll rulle. Man får naturligtvis se ut hur man vill när man cyklar.
Men om man tänker sig att övertyga andra att cykla, så är det lite annorlunda. Då måste man tänka lite på upplägget.