20 april, 2015, av Anna

Spexa till livet med en Half Bike

Skärmavbild 2015-04-20 kl. 11.26.59

 

Aldrig förr har cykling varit så poppis som det är nu. Alla cyklar. För den som vill sticka ut med sin cyklande livsstil är livet hårt just nu. Ett tips är att införskaffa en så kallad Half Bike, en halvcykel på ren svenska. Egentligen är det ett vilseledande namn, eftersom halvcykeln beskrivs som något helt annat än en cykel, en upplevelse du aldrig testat förr och som kräver en helt ny teknik. Halvcykeln ser lite ut som en korsning mellan en segway och en sparkcykel.

Skaparna av halvcykeln skriver att den största skillnaden mellan en vanlig cykel och denna är att denna är roligare att köra och även lättare i vikt och därför kan tas med till fler ställen. Det kan dock vara lite knixigt i brantare uppförsbackar. Halvcykeln är också mindre i storlek så man kan släpa den med sig in i hissen eller ha den i badrummet.

Här finns också en video på hur det kan se ut när man är ute och och lattjar med sin Half Bike:

Den som känner sig manad kan läsa mer om och dessutom förhandsboka en Half Bike här!

14 april, 2015, av Adam

Bilister – ni kostar samhället sex gånger mer än cyklister

arg-bilistNej, det är inget vi bara kastar ut i luften. Forskare har räknat på saken, lyssna själva här. Studien är förstås gjord i Köpenhamn, var annars, och visar att bilismen  kostar samhället 4,66 kronor per kilometer, medan summan för samma sträcka cyklad landar på ynka 75 öre. Ändå satsar staten på tok för lite pengar på cykelinfrastruktur, vilket ni kan läsa mer om i den här rapporten.

10 april, 2015, av Anna

I huvudet på cyklister och deras medtrafikanter

Bild1

 

Många gånger har vi väl alla i trafiken, oavsett hur vi tar oss fram, ifrågasatt hur alla våra medtrafikanter tänker. Det finns till och med en inriktning om trafik inom psykologin för att lära sig förstå vad som går igenom människors tankar när de är ute och rör sig i vimlet. Här kommer ett litet smakprov på vad forskningen sagt om cyklister inom ämnet under de senaste åren.

I Storbritannien gjorde trafikpsykologen Ian Walker ett experiment. Han cyklade runt på gatorna i Salisbury och Bristol med en cykel som mätte avståndet till passerande fordon. Experimentet visade då att bilister höll ett mindre avstånd då de passerade honom när han var iförd cykelhjälm än när han inte hade det. Skillnaden var hela 8,5 centimeter närmre vid passagen när han bar hjälm. Hjälmen, som ju egentligen ska skydda oss i trafiken, kan alltså bidra till en ökad olycksrisk eftersom bilisterna inte tycks vara lika försiktiga mot cyklister med hjälm.

Ian Walker testade också att göra samma experiment en gång till, fast denna gången iförd en peruk med långt hår. Detta gjorde att han, i vilket fall bakifrån, såg ut som en kvinna när han cyklade. Han märkte då att bilisterna höll sig på ett 14 centimeter längre avstånd vid passage än när de antog att han var en man.

Ian Walker har olika teorier om varför bilisterna reagerar på dessa olika sätt. Kanske tror de att kvinnliga cyklister är mer oförutsägbara i sina rörelser än manliga. Kanske beror det ökade avståndet på att det är relativt få kvinnor som cyklar i Bristol och Salisbury och att den ökade uppmärksamheten den kvinnliga cyklisten då får, även ökar uppmärksamheten för säkerhetsavståndet? Eller är det någon form av gentlemannaaspekt?

Vad gäller hjälmfrågan beror det troligtvis på en så kallad ”riskkompensation”, enligt trafikpsykologen Sören Nordlund. Cyklisterna som har hjälm uppfattas som en mindre risk i trafiken, jämfört med de utan hjälm. Sören Nordlund menar på att beteenden i trafiken smittar, och att om man ser en bilist köra nära en cyklist så blir det detta avstånd som uppfattas som norm av alla andra som då gör och kör likadant.

Sören Nordlund har dessutom mer att säga om hur en cyklist tänker. Exempelvis varför det är så få cyklister som följer trafikreglerna. Sören Nordlund menar att det inte är brist på kunskap hos cyklisten, utan att det beror på själva cyklandet. Cyklisten ser sig själv som en gående fast med hjul och beter sig därför på samma sätt i trafiken som om den varit en fotgängare.
- Det är en fundamental aktivitet som görs med de äldsta delarna av hjärnan, så att ändra en cyklist kan man glömma, säger Sören Nordlund.
Han tycker att man istället ska försöka underlätta för cyklister genom att planera cykelbanor på så sätt att cyklisten ska tvingas följa så få regler som möjligt.

Reaktioner på allt det här?

07 april, 2015, av Adam

Madrid, Madrid, du vet att (hög)akta dina cyklister

IMG_3207
Cykelsmart tog en påskhelg i Madrid, och givetvis hann bloggen avverka såväl Real Madrids megavinst mot bottenlaget Granada med förkrossande 9-1 som Hieronymus Bosch superba 1500-talsmålning ”Lustgården” på Pradomuseet och försvarliga mängder tapas, men vi höll förstås blickarna främst fokuserade på cykelläget i staden.

Vi gör tummen upp för inte bara det somriga klimat utan även cykelklimatet i staden, det kan sägas här och nu, även om vi givetvis efter tre dagar i staden kanske inte kan betraktas som några sanningsvittnen. Cyklar tas med i tunnelbanan (se bild), rejäla cykelfiler där så behövs, ett mycket väl utbyggt och populärt lånecykelsystem och gissar vi ett populärt ställe för elcyklar, för staden är relativt backig med stora höjdskillnader. Vi gillart!

IMG_3244

02 april, 2015, av Adam

Dags att Gå & Cykla med klassen igen

y5ijzdp2xef70d9bzrhh

Ännu en gång har det blivit dags för landets alla skolkids att börja kicka igång cyklandet till skolan med Gå & Cykla till skolan. Syftet med utmaningen är att entusiasmera elever, föräldrar och pedagoger till smartare och sundare transporter till och från skolan. Målet är att främja hälsan hos barn och unga, bidra till en bättre miljö samt förbättra trafiksäkerheten i elevernas närmiljöer. I år kan man göra en klassutflykt, dokumentera i ord och bild och publicera detta på sajten samt räkna ut klassens sammanlagda färdsträcka.

Aktiviteten pågår mellan 1 april och 20 maj och vänder sig till lärare och elever i år F-6. Med aktiviteten Gå & Cykla vill vi främja hälsan hos barn och unga, förbättra trafiksäkerheten i elevernas närmiljöer samt bidra till en hållbar utveckling.

Parallellt med klassutflykterna pågår en interaktiv resa genom Sveriges landskap på Trafikkalenderns webb.

Tävlingen introducerades av Nationellt centrum för främjande av god hälsa hos barn och ungdom (NCFF) redan 2005. År 2013 övertogs arrangemanget av Trafikkalendern – Sveriges största läromedel med tema barn och trafik – i fortsatt samarbete med branschorganisationen Svensk Cykling.

30 mars, 2015, av Adam

2025 ska Göteborg bli landets främsta cykelstad

0

Göteborgs stad har bestämt sig – det ska storsatsas på cykling. Om tio år, 2025, ska antalet cykelresor vara tre gånger så många som 2011. Det ska bli snabbt, enkelt och säkert att cykla i staden enligt det nya cykelprogrammet. Det innebär en fördjupning och konkretisering av stadens trafikstrategi. För att nå dit ska staden jobba med fyra åtgärdsområden: infrastruktur, drift och underhåll, stöd och tjänster samt kommunikation. Samtliga åtgärder sägs ska anpassas efter cyklisternas behov och noggrann uppföljning ska ske. Ett annat uttalat mätbart mål, utöver det ökade antalet cykelresor, är att år 2015 ska tre av fyra göteborgare tycka att Göteborg är en cykelvänlig stad. Den största potentialen anses finnas i fler korta resor per cykel samt ökad cyklig under vinterhalvåret.

Göteborgs stad har klokt nog benchmarkat mot länder som Danmark och Holland, och staden vill veta hr de lyckats så väl. Studiebesök och inbjudna experter från ovan nämda länder ska hjälpa Göteborg att greppa vikten av att tidigt prioritera cykling i stadsplaneringen. En som oroar sig för detta är GP:s kolumnist Sarah Britz, som vädrar sin oro för vad som komma ska:

”Jag älskar Köpenhamn. Här cyklas det i hiskelig fart men bara det faktum att folk gör tecken när de ska stanna, svänga och att gångtrafikanter håller sina små fötter från cykelbanan, gör livet mycket lättare. Jag kommer med intresse följa kommunens intentioner av att tredubbla av de tvåhjulade fantasterna. Med lite skrämselhicka – det ska erkännas. Det är då många som ska fram, allt för fort och med ett allt för dåligt humör.”

 
Det är ju liksom så att just det stora engagemanget, det frekventa cyklandet och den charmerande cykelkulturen är ju just en konsekvens av att så många människor cyklar i Köpenhamn . För att nå dit måste vi alltså – hepp – öka cyklandet. Huruvida cyklister i Göteborg skulle vara buffligare än andra trafikanter tycker vi i sammanhanget är tämligen tvekis, men kanske är det som en stockholmare nyligen anmärkte på angående folkströmmen i det stora inomhusafförsområdet Nordstan i Göteborg: ”Det märks att man inte är i en storstad. Här finns inget system bland de gående, inga regler, att ta sig fram till fots här när man har bråttom till ett tåg är ju rena skräcken”.

Om Göteborg fullföljer och lever upp till planen kan man mycket väl bli Sverige nya cykelstad år 2025 – fast inte kommer väl utvecklingen att stagnera i Malmö, som ligger steget före, eller?

(Foto: Anders Egle)

27 mars, 2015, av Anna

Cykelbibliotek öppnar i Malmö

IMG_0923

 

Malmö har länge varit känd som en av Sveriges bästa städer för cyklister. Nu öppnas även ett cykelbibliotek som ska locka ännu fler att ta till cykeln. Idén är enkel. Liksom ett sedvanligt bibliotek lånar ut böcker kommer cykelbiblioteket att låna ut elcyklar och lådcyklar. Man kommer kunna låna cyklarna i tvåveckorsperioder. Under tiden man lånar cykeln är det meningen att man ska komma underfund med hur det känns för en att använda cykeln i sin vardag. Är en cykel något man kommer använda om man köper en? Hur mycket motion får jag? Vart kan jag parkera min cykel? Hur skulle det funka att frakta saker i en lådcykel? Ska jag införskaffa mig en cykel kanske?

Cyklarna kommer att underhållas väl mellan varje lån så att de ska rulla lätt och säkert. Den som lånar en cykel får också vara med i en studie med syftet att ta reda på hur ens transportvanor förändrats efter lånet och vilka som är de största problemen i malmötrafiken.

Det är Cykelköket i Malmö som har tagit initiativet till cykelbiblioteket. Cykelköket är en typ av cykelverkstad som drivs av volontärer. De samlar in material och kasserade eller omhändertagna cyklar och cykeldelar och bygger nya. Man kan inte köpa cyklar eller få sin cykel lagad hos Cykelköket, men däremot kan man själv få laga sin cykel alldeles gratis genom att låna verktyg och annat som behövs. Man kan även bygga en helt ny cykel eller gå på kurser hos dem där man kan lära sig allt från att laga punkor till att bygga hjul.

Cykelbiblioteket kommer finnas i minst tre år framöver och finansieras mestadels av Trafikverket. Man hoppas på att fler städer kommer starta upp liknande projekt.
Cykelbiblioteket kommer att öppna i slutet av april och redan nu tar man emot intresseanmälningar på: cykelbiblioteket@stpln.se 

LOGO+WORDMARK_CYKELBIBLIOTEKET_PMS

23 mars, 2015, av Adam

Se hit svenska stadsplanerare – så här ska en cykelvänlig stad byggas!

IMG_2758

Jaha, tänker ni, nu har de varit i Köpenhamn igen och ska tjata om hur bra allt som är förknippat med cykling i den stan är. Ja, det är klart vi ska det! Den ombyggda Nørreport Station är ju för fasicken rena rama drömmen för alla som insett att ska en stad få kallas cykelvänlig så måste man kunna parkera cykeln säkert och smidigt i anslutning till trafikhubar och knutpunkter. I Köpenhamn snackar man inte bara, här förverkligas också visionerna för att skapa världens bästa cykelstad.
02_2

De nya cykelparkeringarna är inte bara estetiskt tilltalande utan synnerligen praktiska och rumsligt effektiva. Cyklarna står tätt men här finns plats för alla slags cyklar, även mountainbikes, och genom tätheten får man plats med lika många cyklar som om parkeringen hade byggts i två våningar.
Nørreport är en av de största och viktigaste naven i Köpenhamns trafik, men genom att förflytta all trafik till den sidan av stationen som vänder utåt mot Nørrebro har man samtidigt skapat en trevlig plats att vara på, och då inte bara för cykelparkerande köpenhamnare….
god_indretning_cykel_02
god_indretning_cykel

17 mars, 2015, av Anna

Cykelparadis ett cykelhelvete

nålarFoto: Prasad Vaidya

På Lilla Västerbron i Stockholm ligger det just nu folk med morakniv och skrapar bort vassa ståltrådar ur betongen, ett arbete som är oklart när det kommer vara fixat.

Lilla Västerbron skulle ha blivit en bred och fin cykelväg, men blev istället en bred och mystisk igelkott. Ståltrådarnas funktion skulle vara armering, men nu utgör de istället en fara för cykeldäck och trampdynor.

Vem som ska betala alla misstag som hittills uppstått under byggets uppförande är även det oklart. Är det Stockholms stad eller det konsultbolag som godkänt utformningen eller är det byggföretaget som utfört det praktiska?

- Just nu vet jag bara att vi har beställt en cykelbana som är säker och som fungerar. Inte en cykelbanan full av ståltrådar, säger Mats Johansson på Stockholm stads trafikkontor.

Läs mer på DN: http://www.dn.se/sthlm/25-personer-pa-kna-i-en-vecka/

10 mars, 2015, av Adam

Nybildad allians ska lyfta cykelfrågor: Nya Svensk Cykling

Skärmavbild 2015-03-10 kl. 20.26.56
Cykling ska få en starkare röst i Sverige. Landets ledande intresseorganisationer i cykelfrågor går ihop i en bred allians och bildar en ny intresseorganisation under namnet Nya Svensk Cykling. Bakom initiativet står bland annat Cykelfrämjandet, Cykelbranschen, Vätternrundan och Naturskyddsföreningen.

– Ett nödvändigt steg för att stärka cyklingens ställning i Sverige, säger Lars Strömgren, ordförande i den nya alliansen.

Onsdagen den 4 mars tog riksdagen ett historiskt viktigt beslut som ger Sverige en nationell cykelstrategi för att främja ökad cykling och som sätter infrastruktur i fokus, men mycket mer måste ske områden om Sverige ska kunna bli en cykelnation.

Det menar flera välkända organisationer som nu bildar en ny intresseorganisation, Nya Svensk Cykling, för att med samlad kraft kunna trycka på ännu tuffare i cykelfrågor med målet att öka cyklandet i Sverige. I den nya breda cykelalliansen ingår Cykelfrämjandet, Naturskyddsföreningen, Cykelbranschen, Svenska Cykelförbundet, Vätternrundan och Turistcykellederna.

– Utvecklingen går för långsamt, det krävs ett samlat krafttag för att öka cyklandet. Det behövs också en omfattande samsyn kring behovet av politiska insatser för att ge fler möjligheten att välja cykeln. säger Lars Strömgren, ordförande i Nya Svensk Cykling.

Som exempel på åtgärder som på allvar kan främja cyklingen nämner Lars Strömgren behovet av sammanhållande vägnät för cykel, bättre möjlighet att kombinera cykel med kollektivtrafik och utökade möjligheter för arbetsgivare att göra avdrag för personalcyklar och möjligheten för anställda att använda sitt friskvårdsbidrag till cykelinköp.

– Förhoppningen är att fler politiker, både på riksplanet och i Sveriges kommuner och regioner i ännu högre utsträckning förstår värdet av ökad cykling – för miljö, folkhälsa och städernas framkomlighet. Det är en global trend att satsa på cykling, över hela världen är cykeln på framfart, men hänger Sverige med? säger Klas Elm, VD för Nya Svensk Cykling.